De skärpta kraven kring högskoleprovet handlar inte om provet i sig. Innehållet är sig likt: samma delprov, samma uppgiftsmängd, samma poängskala. Det som har skärpts är vad som krävs för att du överhuvudtaget ska få söka vissa utbildningar, och hur lärosätena får använda provresultatet i urvalet.

Från och med den antagning som gäller för utbildningar som startar nu i höst kräver flera civilingenjörs-, läkar-, tandläkar- och naturvetenskapliga program kurserna Fysik 2, Kemi 1 och Matematik fortsättning 2. Parallellt har ett av landets mest omtalade urvalsförsök avslutats i förtid, efter att siffrorna gick åt fel håll.

Det som skärptes gäller inte högskoleprovet självt

Universitets- och högskolerådet ansvarar för provet, men behörighetskraven till enskilda program sätts i samspel med lärosätena. De nya kraven innebär att gymnasieval du gjorde i årskurs ett kan avgöra om din ansökan ens tas upp till bedömning. Det spelar ingen roll hur högt du skriver på provet om du saknar en obligatorisk kurs.

Kurserna som tillkommit för de berörda programmen är:

• Fysik 2
• Kemi 1
• Matematik fortsättning 2

Kraven gäller alltså inte alla utbildningar, utan ett urval program inom teknik, medicin och naturvetenskap. Läser du samhällsvetenskap och siktar på juridik eller ekonomi berörs du inte. Om du är osäker på hur provet passar in i din ansökan finns en genomgång av vad högskoleprovet är och hur urvalsgrupperna fungerar som är värd att läsa innan du planerar dina kursval.

Behörighet avgör om du får vara med, provet avgör var du hamnar

Distinktionen är den viktigaste i hela antagningssystemet och missförstås ofta. Behörighetskraven är en tröskel: uppfyller du dem är du med i loppet, uppfyller du dem inte är du ute oavsett meriter. Provresultatet används sedan i urvalet, alltså rangordningen bland alla behöriga sökande. En skärpning av behörighetskraven träffar därför en helt annan grupp än en skärpning av urvalskraven.

När skärpta krav på högskoleprovet gav motsatt effekt

Handelshögskolan i Stockholm införde ett eget minimikrav om 1,25 på provet för sökande under 2025. Tanken var att kontrollera betygsinflation, alltså att verifiera höga gymnasiebetyg mot ett standardiserat test. Resultatet blev inte det man hoppats på.

Antalet behöriga sökande sjönk från 2 231 till 1 249 på ett år, enligt den analys från UHR som SVT Nyheter redovisade. Nedgången var kraftigast bland kvinnor. Andelen antagna kvinnor föll från 39 till 29 procent, medan andelen antagna män steg från 61 till 71 procent. Kravet drogs tillbaka inför den antagning som gäller nu.

Kedjan är enkel att följa. Kravet sattes för att motverka en snedvridning, det filtrerade bort en stor del av de sökande redan innan urvalet, och den gruppen var inte jämnt fördelad. Ett krav som ser neutralt ut på pappret kan alltså få systematiska effekter i praktiken.

Betyg och prov mäter delvis olika saker

Bakgrunden till skevheten är känd sedan länge. Flickor har under lång tid haft högre betyg än pojkar i den svenska skolan, ett mönster som återkommer i flera jämförbara länder enligt den statliga kunskapsöversikt om könsskillnader i skolprestationer som publicerades 2010. På högskoleprovet är förhållandet det omvända, med ett genomsnittligt övertag för killar. När ett lärosäte lägger till provet som tröskel ovanpå betygsurvalet blandas alltså två mått med olika inbyggd lutning.

Riksrevisionen ifrågasatte om alla skriver under samma villkor

Under 2025 granskade Riksrevisionen hur UHR genomför provet. Slutsatsen var att likvärdiga förhållanden inte har säkerställts mellan olika provtillfällen och provorter. Kritiken gällde konkreta saker: skillnader i provlokaler, ventilation och störningsnivå.

Det låter som en detalj, men poängen är principiell. Hela idén med ett standardiserat prov är att en poäng ska betyda samma sak oavsett var och när du skriver. När lärosäten samtidigt börjar använda provet som hård tröskel, inte bara som rangordning, ökar kravet på att den likvärdigheten faktiskt håller.

Praktiska regler du behöver ha koll på

Höstens provdatum är 18 oktober. Anmälan sker via provanmälan hos UHR och stänger flera veckor innan, så det är inte något du löser i sista stund. Har du dyslexi, synnedsättning eller annan funktionsnedsättning kan du få anpassad provform, exempelvis förlängd skrivtid, men det kräver dokumentation och ansökan i god tid före anmälningsstoppet.

Sedan hösten 2023 sker in- och utpassering med metalldetektorkontroll. Fusk är dessutom straffbart och kan ge upp till sex månaders fängelse, utöver att resultatet ogiltigförklaras. Den som funderar på hjälpmedel i fickan bör räkna med att kontrollen är verklig och inte symbolisk. Praktiska tips finns samlade i vår genomgång av förberedelser inför högskoleprovet.

Så bör du planera nu

Siktar du på läkarprogrammet, tandläkarprogrammet eller ett civilingenjörsprogram är kursvalen i gymnasiet det första du ska kontrollera, inte provpoängen. Saknas Fysik 2 eller Kemi 1 hjälper ingen provresultat i världen, och kompletteringar tar tid att få in i systemet.

Har du redan ett resultat i bagaget är åttaårsregeln din vän. Det bästa resultatet räknas, ett sämre försök kan inte skada dig, och det finns därför sällan anledning att avstå från att skriva om. Väntetiden efter provdagen brukar kännas lång, och vi har gått igenom tidsplanen i artikeln om när resultatet från högskoleprovet kommer.

Den viktigaste lärdomen av det senaste året är däremot en annan. Handelshögskolans reträtt visar att lärosätenas egna krav kan komma och gå på ett år, medan de statliga behörighetskraven ligger fast betydligt längre. Bygg din strategi på det som är stabilt, och behandla enskilda lärosätens tröskelkrav som något du kontrollerar om varje gång du öppnar en ny ansökan.