Vilka utbildningar är svårast att komma in på 2026 avgörs av antagningspoängen, och där kräver naturvetenskapligt kandidatprogram i fysik och läkarprogrammet båda 22,29 poäng för hösten 2026. Det högsta som noteras bland svenska universitetsutbildningar. Toppen delas alltså av två helt olika program, ett litet naturvetenskapligt kandidatprogram och landets mest omtalade yrkesutbildning.

Vilka utbildningar kräver högst poäng?

Fysikerprogrammet och läkarprogrammet står överst med 22,29 poäng vardera, tätt följda av civilingenjörsutbildning och andra program där betygsurvalet pressats upp mot maxgränsen. Poängen avser betygsurvalet, där 22,50 är det högsta möjliga värdet med meritpoäng inräknade.

Skillnaden mellan topplaceringarna handlar därför om hundradelar, inte om olika världar.

Att ett kandidatprogram i fysik hamnar i nivå med läkarprogrammet beror på något annat än ren popularitet. Programmet har få platser, och när antalet behöriga sökande med toppbetyg överstiger platserna spelar det ingen roll att söktrycket i absoluta tal är blygsamt. Läkarprogrammet får tvärtom in tusentals ansökningar per omgång, men fördelar också betydligt fler platser.

Två vägar till samma siffra, med olika mekanik bakom.

Beskedet kom den 10 juli 2026, och rangordningen framgår av Sydsvenskans genomgång av vilka utbildningar som krävde högst antagningspoäng. För dig som fick nej är inte allt avgjort: hur långt ner i kön platserna brukar gå framgår av genomgången av vad ett reservnummer faktiskt är värt.

Psykologi är mycket konkurrensutsatt

Psykologprogrammet ligger högt upp på listan utan att vara vare sig läkar- eller ingenjörsutbildning, och kräver på de större lärosätena en bra bit över 20 poäng i betygsurvalet.

Förklaringen är enkel. Programmet leder till ett legitimationsyrke med tydlig yrkesidentitet, det lockar många av samma sökande som överväger läkarprogrammet, och platserna är få i förhållande till antalet sökande.

Att ett program syns sällan i rubrikerna betyder alltså inte att det är lätt att nå.

Det är också här högskoleprovet blir avgörande för många. Kommer du inte upp i betygsurvalet finns en andra kvot att sikta på, och vad högskoleprovet mäter och hur urvalet fungerar avgör hur mycket den kvoten är värd för just dig.

Varför du inte kan lita blint på förra årets siffror

Antagningspoängen är ingen fast kravnivå, utan resultatet av hur många som sökte och hur många platser som fanns just den terminen.

Poängen sätts av den sist antagna personen.

Ökar platsantalet med en handfull, eller uteblir några sökande med toppbetyg, sjunker gränsen, och tvärtom.

Därför är förra årets siffra en fingervisning, inte en tröskel. Variationen är oftast störst på små program, just för att varje enskild sökande väger tungt. På stora utbildningar med hundratals platser rör sig gränsen mer långsamt mellan åren, vilket gör historiska siffror mer användbara där. Hur snabbt det kan svänga syns i de år då kraven skärpts rejält och betydligt fler sökande fått nej.

Aktuella siffror hittar du på antagning.se, där antagningsstatistiken publiceras per utbildning och urvalsgrupp efter varje antagningsomgång. Titta på båda urvalsgrupperna och på minst tre terminer bakåt innan du drar en slutsats om dina chanser.

Så använder du poänggränserna när du söker

Har du betyg nära maxgränsen kan du söka de svåraste programmen som förstahandsval utan större risk; ligger du under bör du lägga ett realistiskt alternativ högt upp på listan och samtidigt satsa på högskoleprovet, som ger dig en andra chans i en helt separat kvot.