Det nya betygssystemet förändrar hela sättet som elever bedöms i skolan. Från en tiogradig skala till slopade underkända betyg och nationella slutprov som ska väga tungt i meritvärdet – förändringarna är stora och kommer att påverka både grundskolan och gymnasiet. Här får du en lättförståelig guide till vad reformen innebär, varför den genomförs och hur den kan påverka dig som elev.

En tiogradig skala som ersätter dagens betyg

Det nya systemet inför en skala från 1 till 10 istället för dagens A–F. Skalan är tänkt att ge en mer nyanserad bild av dina prestationer.

• 1–3: mindre än godtagbara kunskaper
• 4–5: godtagbara kunskaper
• 6–7: mer än godtagbara kunskaper
• 8–9: mycket goda kunskaper
• 10: utmärkta kunskaper

Skillnaden mot tidigare är att det inte längre finns ett skarpt underkänt, vilket gör att ett svagare resultat i ett ämne inte behöver stoppa dig helt.

”Det här systemet ger elever fler chanser och gör betygen mer rättvisa”, säger Magnus Henrekson, regeringens särskilda utredare.

När du får betyg i grundskolan och gymnasiet

Precis som tidigare får elever i grundskolan sina första betyg i årskurs sex. Skillnaden är att nationella slutprov i årskurs nio nu kommer att väga tungt i meritvärdet.

I gymnasiet gäller samma upplägg med nationella slutprov i årskurs tre. Dessa prov ska rättas centralt och stå för 30 procent av meritvärdet, medan de lärarsatta betygen utgör de resterande 70 procenten. På det sättet blir din prestation både lokalt och nationellt bedömd.

Skola	Lärarens betyg	Nationella prov	Totalt meritvärde
Grundskola åk 9	70 %	30 %	Justerat snitt
Gymnasiet åk 3	70 %	30 %	Justerat snitt

Det här ska ge en mer rättvis fördelning och minska skillnader mellan olika skolor.

Meritvärde i grundskolan

För att bli behörig till ett nationellt gymnasieprogram krävs ett genomsnittligt meritvärde på minst fyra. Det betyder att även om du har svaga resultat i vissa ämnen kan du väga upp med starkare prestationer i andra.

Om en skolas lärarbetyg avviker mycket från resultatet på nationella proven justeras betygsvärdet upp eller ner. På så sätt vill man undvika att elever gynnas eller missgynnas beroende på vilken skola de går i.

”Vi måste återge betygen sin legitimitet och göra dem mer jämförbara över hela landet”, förklarar Henrekson.

Betyg på gymnasiet blir ämnesbetyg

En annan viktig förändring är att kursbetygen försvinner på gymnasiet. Istället får du ämnesbetyg som sätts på den högsta nivån du har läst. Det betyder att du kan förbättra ditt slutbetyg under hela gymnasietiden.

Exempel:

• Har du E i första kursen, C i den andra och A i den sista får du slutbetyget A.
• Har du däremot A i början men E i sista kursen blir slutbetyget E.

Detta gör att du inte längre fastnar vid tidigare svaga resultat, utan kan arbeta dig upp till ett högre slutbetyg.

Fördelar och utmaningar med det nya systemet

Reformen har både positiva och mer utmanande sidor.

Fördelar:

• F-betyget försvinner, vilket minskar pressen på enskilda ämnen
• Nationella prov ger mer rättvisa bedömningar
• Ämnesbetyg ger längre tid att utvecklas
• Glädjebetyg försvåras genom kalibrering

Utmaningar:

• Tiogradig skala kan upplevas som mer komplicerad
• Nationella prov får större betydelse och kan skapa mer stress
• Lärare måste anpassa sig till nya regler och system
• Det blir svårare för högpresterande klasser där konkurrensen om de högsta betygen ökar

Varför förändras betygssystemet

Bakgrunden är att det svenska systemet länge kritiserats för orättvisa och betygsinflation. I dag är Sverige det land i EU som underkänner flest elever i grundskolan. Ungefär var femte elev lämnar årskurs nio utan fullständiga betyg, vilket gör att många saknar behörighet till gymnasiet.

Med den nya modellen hoppas man kunna minska antalet elever som stängs ute. Genom att låta svaga resultat i ett ämne kompenseras av starkare prestationer i andra ämnen får fler möjlighet att fortsätta sina studier.

Så påverkas lärare och skolor

För lärare innebär systemet både lättnader och nya krav. Lättnader eftersom de slipper pressen att sätta exakta betyg utifrån långa listor med kriterier, och istället kan göra en samlad bedömning. Men samtidigt ökar ansvaret att resultaten stämmer överens med de nationella proven.

”Det är inte lärarnas fel, det är systemet som har varit fel”, betonar Henrekson.

Skolor får också en tydligare press på sig att leverera resultat som står sig nationellt. Om en skolas betygsnivå är högre än resultaten på slutproven riskerar hela betygsnivån att justeras ner.

När träder det nya betygssystemet i kraft

Förändringarna införs stegvis:

År	Förändring
2027	Tiogradig betygsskala börjar gälla
2028	Nationella slutprov införs
2030	Kalibrering av meritvärde blir obligatoriskt

För dig som börjar gymnasiet efter juli 2025 gäller ämnesbetyg direkt. Det gör att du kan förbättra dina resultat fram till sista året.

Vad det betyder för dig som elev

Som elev får du fler chanser och mer tid att påverka ditt slutliga resultat. Samtidigt är det viktigt att ta de nationella proven på största allvar eftersom de står för en betydande del av meritvärdet.

Det nya systemet är utformat för att ge mer rättvisa betyg, minska stressen kring underkänt och se till att dina resultat verkligen speglar vad du kan. Det gör att du får en tydligare väg vidare mot gymnasiet och högre studier med det nya betygssystemet.