En ST-läkare är en legitimerad läkare som utbildar sig vidare till specialist inom ett visst medicinskt område. Det är alltså en fullt utbildad läkare, men som ännu inte är färdig specialist.

Efter att läkaren tagit examen från universitetet och genomgått bastjänstgöring börjar nästa steg – en lång och omfattande period av specialisering. Under dessa år arbetar läkaren självständigt men får också löpande handledning, utbildning och praktisk erfarenhet inom sitt framtida specialistområde.

Stegen till att bli specialistläkare

Vägen till att bli specialist är lång, men strukturerad. Här är hur det brukar se ut:

Steg	Innehåll	Längd
Läkarutbildning	Universitetsstudier	6 år
BT-tjänst eller AT	Klinisk introduktion	1–1,5 år
Specialisering	Arbete och utbildning i vald inriktning	Minst 5 år

Totalt tar det alltså cirka 12 år från studiestart till färdig specialist. Tidigare krävdes allmäntjänstgöring, ofta kallad AT, för att få sin legitimation. Det gäller fortfarande för många läkare som inte gått den nyare utbildningsstrukturen, medan andra nu gör en bastjänstgöring istället. AT innebär praktisk tjänstgöring inom flera medicinska områden, oftast under 18–21 månader.

Så fungerar utbildningen under specialiseringen

Under specialiseringstiden är läkaren fullt anställd och arbetar som vilken annan läkare som helst – men med en viktig skillnad: det finns alltid en individuell utbildningsplan.

Denna plan innehåller bland annat:

• Praktisk tjänstgöring inom huvudområdet
• Kurser och teoretisk vidareutbildning
• Självständigt skriftligt arbete
• Klinisk handledning och utvärderingar

En ST-läkare måste dessutom ibland genomföra så kallad sidotjänstgöring inom andra närliggande specialiteter, till exempel kan en person som vill arbeta inom hjärtsjukdomar behöva göra delar av sin utbildning på en intensivvårdsavdelning.

”ST är en unik tid i karriären – man lär sig mer än någonsin samtidigt som man är i aktiv tjänst. Det är intensivt, men otroligt utvecklande.” – Specialistläkare i internmedicin

Populära inriktningar och arbetsplatser

Att specialisera sig betyder att du väljer ett område där du vill arbeta resten av karriären. Vissa områden har fler utbildningstjänster, andra är mer eftertraktade.

Vanliga inriktningar:

• Allmänmedicin (för dig som vill jobba på vårdcentral)
• Psykiatri
• Internmedicin
• Kirurgi
• Anestesi och intensivvård
• Barnmedicin

Specialisering kan ske både inom offentlig vård (t.ex. sjukhus) och privat sektor. Många arbetar på samma arbetsplats hela ST-perioden, men andra flyttar runt mellan olika kliniker och sjukhus.

Hur skiljer sig titlarna åt?

Det finns flera titlar som ofta förväxlas. Här är en snabbguide:

Titel	Betydelse
BT-läkare	Introduktionsår efter examen
AT-läkare	Praktisk tjänstgöring före legitimation
ST-läkare	Under specialisering
Specialist	Har genomgått ST
Överläkare	Specialist med ledningsansvar
Allmänläkare	Specialist inom allmänmedicin

Löneläget under specialiseringstiden

Att vara i utbildning betyder inte att du har låg lön – snarare tvärtom. Den genomsnittliga inkomsten ligger nära mitten av skalan för alla läkare i Sverige.

Enligt aktuella uppgifter:

• Genomsnittlig månadslön: cirka 48 000 kr
• Lönespannet: mellan 45 000 och 55 000 kr beroende på region
• Jämförelse: En specialist har ofta 60 000–70 000 kr, och en överläkare kan ligga över 80 000 kr

Det finns även möjlighet att arbeta som hyrläkare senare i karriären, där lönen ofta är betydligt högre – men det innebär också mer osäkerhet.

Skillnad i upplägg beroende på startår

Vilken föreskrift du omfattas av avgör upplägget för din utbildning:

• De som började innan juli 2021 följer det tidigare regelverket och kan gå direkt in i specialiseringen efter AT.
• De som börjar efter detta datum startar med bastjänstgöring, vilket förlänger specialiseringen till 5,5 år.

Skillnaden ligger alltså i upplägget snarare än innehållet – båda vägarna leder till samma mål.

Tips om du funderar på att söka ST-tjänst

Om du är på väg att välja inriktning eller arbetsplats kan det vara klokt att göra lite efterforskningar. Här är några punkter att tänka på:

• Granska SPUR-rapporterna från kliniken du är intresserad av
• Kolla upp handledarens erfarenhet och utbildningsupplägg
• Fråga om möjligheter till sidotjänstgöring eller utlandspraktik
• Se till att det finns utrymme för både kliniskt arbete och utveckling

Det är också bra att veta att vissa inriktningar är svårare att komma in på än andra. Då kan det vara klokt att söka brett eller börja med ett vikariat.

Vad innebär det egentligen?

Att arbeta i denna fas av läkarkarriären innebär att du är mitt i den praktiska verkligheten men fortfarande formar din framtida roll. Du träffar patienter, fattar beslut och bygger erfarenhet varje dag – samtidigt som du har stöd från mer erfarna kollegor.

En viktig detalj är att denna period är reglerad av Socialstyrelsen, vilket garanterar viss kvalitet och struktur. När du har klarat av utbildningsplanen och uppfyllt kompetensmålen kan du ansöka om specialistbevis.

Nu vet du exakt vad det innebär att arbeta som ST-läkare.