Högskoleprovet är ett nationellt prov som används som en extra urvalsgrund till universitet och högskolor i Sverige. Det mäter dina kunskaper i matematik, svenska och engelska samt din förmåga att analysera och lösa problem. Genom att skriva högskoleprovet får du en chans att konkurrera om platser även om dina gymnasiebetyg inte räcker, och resultatet kan därför vara avgörande för att du ska komma in på din drömutbildning.

Det här provet är frivilligt, men många väljer att skriva det eftersom det kan öppna dörrar till utbildningar där betygskraven annars är mycket höga. Det är också ett sätt att få en andra chans om gymnasiebetygen inte blev så bra som du hoppades.

Så går provet till

Högskoleprovet hålls två gånger om året, en gång på våren och en gång på hösten. Dagen är lång och intensiv, med fem provpass på 55 minuter vardera. Fyra av passen räknas in i ditt resultat, medan ett är ett så kallat utprövningspass med frågor som testas inför framtida prov men som inte påverkar din poäng.

De fyra viktiga proven består av två kvantitativa och två verbala pass, med totalt 160 frågor. Du får ingen information i förväg om vilket pass som är utprövning, så du behöver göra ditt bästa på alla.

Provet är indelat i två huvuddelar:

• Verbala delar: mäter din ordförståelse, läsförståelse på svenska och engelska samt förmågan att förstå sammanhang.
• Kvantitativa delar: testar dina matematiska färdigheter, din logiska förmåga och hur bra du är på att tolka diagram, tabeller och kartor.

Att känna till upplägget redan innan provdagen gör stor skillnad – du sparar tid och kan fokusera på att lösa uppgifterna istället för att stressa över strukturen.

Matematiken som ingår i provet

En av de vanligaste frågorna inför provet är vilken matte som faktiskt ingår. Den kvantitativa delen baseras på gymnasiets kurser, men nivån är blandad. Här är de viktigaste områdena du behöver kunna:

• Aritmetik: bråk, procent, potenser och grundläggande beräkningar
• Algebra: ekvationer, olikheter, funktioner och faktorisering
• Geometri: vinklar, cirklar, volymer och areor
• Statistik: medelvärde, median, sannolikheter och olika diagram
• Logiska resonemang: uppgifter där du drar slutsatser från givna förutsättningar

För att lyckas krävs inte bara kunskap, utan också att du kan lösa uppgifter snabbt. Det kan därför vara klokt att träna på gamla prov och gärna ta tid på dig själv.

Innehållet i de olika delarna

Varje högskoleprov består av åtta delprov. Här är en översikt:

Kategori	Delprov	Antal frågor	Vad som testas
Verbala	ORD	20	Din ordförståelse på svenska
Verbala	LÄS	20	Din förmåga att förstå svenska texter
Verbala	MEK	20	Din förmåga att fylla i rätt ord i meningar
Verbala	ELF	20	Din läsförståelse i engelska texter
Kvantitativa	XYZ	24	Matematiska problemlösningar
Kvantitativa	KVA	20	Kvantitativa jämförelser
Kvantitativa	NOG	12	Logiska matematiska resonemang
Kvantitativa	DTK	24	Tolkning av tabeller, diagram och kartor

Det är viktigt att öva på alla delar, även de du känner dig trygg i, eftersom provet är tidsbegränsat och fel på enkla frågor kan bli avgörande.

Kostnaden för att skriva provet

Att anmäla sig till högskoleprovet kostar 550 kronor. Avgiften betalas i samband med anmälan, och du får ingen återbetalning om du ångrar dig eller missar att delta. Se därför till att du verkligen kan när du bokar.

Så gör du anmälan

Anmälan görs på Universitets- och högskolerådets officiella hemsida. Varje år öppnas anmälan i januari för vårens prov och i augusti för höstens.

Eftersom platserna kan vara begränsade på vissa orter är det klokt att vara ute i god tid. Du väljer själv var du vill skriva, men platserna delas ut efter först till kvarn-principen.

Giltighetstiden för resultatet

Ditt resultat gäller i åtta år. Det bästa resultatet under den perioden är alltid det som används när du söker utbildningar. Det betyder att du kan skriva provet flera gånger och på så sätt förbättra dina chanser.

Många gör provet mer än en gång. Statistik visar att de flesta faktiskt höjer sina resultat när de skriver om, ofta för att de vet hur provet fungerar och kan planera sin tid bättre.

När du får resultatet

Facit brukar publiceras redan samma dag som provet hålls, men ditt slutgiltiga resultat kommer efter tre till fyra veckor. Då har Universitets- och högskolerådet hunnit normera resultaten.

Normeringen innebär att antalet rätta svar översätts till en normerad poäng på skalan 0,0 till 2,0. Det är alltså inte bara dina råpoäng som räknas, utan hur du ligger till jämfört med alla andra som skrev samma prov.

Hur normeringen fungerar

Normeringen kan kännas lite krånglig, men den är till för att alla prov ska bli rättvisa, oavsett hur svårt just det provet var. Om många klarar av ett prov bra krävs fler rätt för att få höga poäng, medan ett svårare prov kan ge samma resultat med färre rätt.

Som riktmärke brukar det krävas omkring 150 av 160 rätta svar för att få toppresultatet 2,0. Endast en väldigt liten andel av alla deltagare når dit, ofta mindre än 1 procent.

Så ser genomsnittet ut första gången

När du skriver högskoleprovet för första gången ligger genomsnittet ofta runt 0,9. Det innebär att ungefär hälften av deltagarna får ett resultat under 1,0 och hälften över.

Att nå 1,5 eller högre kräver en hel del förberedelser. Men det är fullt möjligt – många som tränar med gamla prov och pluggar strategiskt höjer sitt resultat markant.

Historik och utveckling av provet

För att förstå varför högskoleprovet ser ut som det gör idag är det intressant att titta lite på dess bakgrund. Provet infördes 1977 som en del av en större högskolereform. Tanken var att ge fler personer en chans att studera på högskolenivå, även de som kanske inte hade de allra bästa gymnasiebetygen. På den tiden var konkurrensen om utbildningsplatser hård, och man ville skapa en mer rättvis process för att avgöra vem som skulle antas.

Från början bestod provet av sex delprov, bland annat ordkunskap, läsförståelse och allmänorientering. Det senare handlade om allmänbildning, men kritiserades för att vara för slumpmässigt. Under 1990-talet förändrades därför upplägget och fler delar tillkom. Sedan 2011 består provet av åtta delprov, fördelade mellan verbala och kvantitativa uppgifter.

Under åren har antalet provskrivare varierat. På 1990-talet skrev över 100 000 personer provet varje år, men senare sjönk intresset något. De senaste åren har deltagandet återigen ökat, särskilt bland unga vuxna som vill in på populära utbildningar som läkarprogrammet, psykologprogrammet eller civilingenjörsutbildningar.

Vad som krävs för toppresultat

Att nå det högsta resultatet på högskoleprovet – 2,0 – är något som väldigt få klarar. Vanligtvis handlar det om omkring 0,1 procent av alla deltagare. För att lyckas krävs både breda kunskaper och en väl genomtänkt strategi.

Några faktorer som ofta återkommer bland de som lyckas bäst är:

• Mängdträning: Att ha gjort många gamla prov under tidsbegränsning.
• Fokus på svagheter: Att konsekvent öva på de delar där man tidigare haft lägst poäng.
• Tidshantering: Att veta när det är värt att gå vidare från en svår fråga istället för att fastna.
• Mental uthållighet: Att kunna hålla koncentrationen uppe under en hel dag med provskrivning.

Det finns flera exempel på personer som höjt sig från medelresultat till toppnivå efter att ha tränat målmedvetet i flera månader.

Fusk och regler

Tyvärr har högskoleprovet också dragits med problem kring organiserat fusk. Under mitten av 2010-talet uppmärksammades flera fall där personer sålde otillåtna hjälpmedel, vilket ledde till rättsprocesser och skärpta regler. Numera är reglerna mycket strikta, och den som ertappas med fusk riskerar både böter och avstängning från framtida prov.

För dig som ska skriva provet är det viktigt att veta att du inte får ha med dig någon teknisk utrustning förutom vanliga skrivredskap. Mobiltelefoner och smarta klockor är till exempel helt förbjudna under provpassen.

Så använder du ditt resultat vid antagning

När du har fått ditt resultat används det i en särskild urvalsgrupp vid antagning till högskolan. Vanligtvis fördelas minst en tredjedel av platserna på en utbildning till sökande som konkurrerar via högskoleprovet. På vissa utbildningar, särskilt de med väldigt höga betygskrav, kan det vara helt avgörande att ha ett bra provresultat för att bli antagen.

Det bästa av allt är att du inte behöver välja mellan betyg och högskoleprov – du får automatiskt vara med och konkurrera i båda grupperna. Det gör att dina chanser ökar betydligt.

”Högskoleprovet kan vara din nyckel till utbildningen du alltid drömt om – även om dina gymnasiebetyg inte räckte hela vägen.”

Exempel på utbildningar där provet gör skillnad

• Läkarprogrammet: Här är konkurrensen extremt hård. Ett resultat över 1,7 brukar krävas för att ha en chans.
• Juristprogrammet: Vanligtvis krävs över 1,3 för att vara konkurrenskraftig.
• Civilingenjörsutbildningar: Resultat på 1,2–1,5 kan räcka beroende på ort.
• Psykologprogrammet: Kräver ofta minst 1,6 för att vara aktuell.

Att veta ungefär vilket resultat som krävs kan hjälpa dig att sätta upp mål inför ditt eget prov.

Så kan du förbereda dig på bästa sätt

Att plugga inför högskoleprovet är helt klart värt mödan. Ju mer du tränar, desto säkrare och snabbare blir du på provdagen.

Tips för smarta förberedelser

• Gör flera gamla högskoleprov under tidsbegränsning
• Fokusera extra på de delar där du presterar svagast
• Läs svårare svenska och engelska texter för att stärka läsförståelsen
• Lär dig nya ord och begrepp med hjälp av listor eller appar
• Repetera gymnasiematten, särskilt algebra, geometri och procent
• Skapa en studieplan där du pluggar lite varje dag

Många väljer också att gå en förberedelsekurs eller använda digitala övningsplattformar. Det kan vara ett bra sätt att få struktur på studierna.

”Det bästa sättet att förbereda sig är att träna på gamla prov i samma tidsramar som på den riktiga provdagen.”

Därför är gamla prov ovärderliga

Gamla prov är guld värda i din förberedelse. De finns gratis på Studera.nu och ger dig en tydlig bild av hur frågorna är upplagda.

När du övar på dem får du inte bara koll på frågetyperna, utan också en känsla för tempot. Många rekommenderar att du gör minst två hela prov under tidsbegränsning innan den riktiga dagen.

Så förbereder du dig inför provdagen

Provdagen är lång – ofta mer än åtta timmar inklusive raster – så det gäller att planera.

• Kom i god tid och ha alltid giltig legitimation med dig
• Ta med blyertspennor, sudd, linjal och vattenflaska
• Förbered lunch och mellanmål som ger energi under hela dagen
• Klä dig bekvämt, du ska sitta länge
• Använd rasterna till att slappna av och fylla på energi
• Följ instruktionerna noga – fusk eller regelbrott kan ogiltigförklara hela ditt prov

Att ha allt praktiskt ordnat minskar stressen och gör att du kan koncentrera dig på frågorna.

Vad som händer efter provet

När resultatet är klart loggar du in på Antagning.se för att se din normerade poäng. Då kan du använda resultatet direkt i din ansökan.

På så sätt får du två chanser när du söker utbildningar: en via dina gymnasiebetyg och en via ditt högskoleprov. Det kan vara skillnaden mellan att komma in eller att hamna på reservlistan.

Så nästa gång du funderar över vad är högskoleprovet, vet du att det inte bara är ett test, utan din chans att nå drömutbildningen genom högskoleprovet.